Projektbeskrivning Planeten Havet

Under vårterminen 2024 har ett maritimt tema genomsyrat arbetet i Flexgruppen på Norgårdenskolan. Med denna projektbeskrivning vill pedagogerna inspirera andra skolor och visa exempel på en struktur för ämnesövergripande arbete både i klassrummet och genom utomhuspedagogik. Tanken är att du ska kunna välja en eller flera aktiviteter och anpassa dem till din egen undervisning eller inspireras av metoderna och genomföra andra aktiviteter, kanske på ett helt annat tema.

Bakgrund

Inspirationen till detta projekt fick vi från Utvecklingsenheten i slutet av höstterminen 2023 då de delade information om seglande kulturarv och skickade ut intresseförfrågan om filmvisning. Tankar om möjligheten att integrera det maritima temat i undervisningen grodde under julledigheten. När terminen startade började vi planera hur det skulle kunde se ut. I materialet från Utvecklingsenheten tog vi framför allt fasta på möjligheten att se Stefan Edmans film ”Sveriges saltaste kust”, besöka Havets hus, ta del av Fjordtorskprojektet i Byfjorden och knyta an till en segelskuta, T/S Westkust på Orust.

Vi skapade struktur utifrån en tidsplan där våra önskade aktiviteter och externa samarbetspartners lades in. Först ut var filmvisningen och sedan följde tider för att besöka Fjordtorskprojektet, Havets hus och T/S Westkust. Nästa steg var att kontakta ansvariga personer för de olika aktiviteterna vi ville genomföra. Genom ganska många samtal och mejl lyckades vi få en väl fungerande struktur. Under terminens gång så har nya idéer fötts och införlivats i temat. Elever och vårdnadshavare har hela tiden varit väl informerade om våra aktiviteter. Vi har även på olika sätt hållit våra kolleger och elever på skolan uppdaterade om projektets framväxt.

I ett tidigt skede resonerade vi med vår rektor och förankrade vår vision. Rektor var mycket intresserad av att stödja detta och vår motprestation skulle vara att dokumentera och synliggöra, både i text och bild. Ekonomiskt stöd anslogs till en lektion på Havets hus och dagseglingen med T/S Westkust. De andra aktiviteterna har varit kostnadsfria. Grundskolans utvecklingsenhet har bistått med kostnaden för vissa bussresor.

Kajsa Gustafson, skolbibliotekarie och kultursamordnare på Utvecklingsenheten, har bistått oss under hela projektet, bland annat med kontakter, logistik och sammanställning av allt material för att synliggöra detta på kommunens hemsida. Dessutom har hon inspirerat eleverna i gruppen att läsa/lyssna på litteratur på det maritima temat.

Christoffer Hammarlöf som jobbar på kommunens kommunikationsavdelning var med oss två dagar på T/S Westkust. Han filmade, fotade och intervjuade samt sammanställde en film för att ytterligare synliggöra och sprida information om vårt projekt.

Terminsplanering

 

Datum

Aktivitet

Vecka 3, onsdag

Filmvisning. Sveriges saltaste kust

Vecka 6, onsdag

Introduktion

Vecka 10, torsdag

Torskrev i Byfjorden. Besök ovan ytan Svenskholmen

Vecka 11, onsdag

Torskrev i Byfjorden. Filmvisning

Vecka 14, tisdag

Bokpresentation. Fakta och skönlitteratur

Vecka 15, tisdag

Arbetsdag på Westkust vid varvet

Vecka 16, måndag

Konsthallen Bohusläns museum

Vecka 17, måndag

Konsthallen Bohusläns museum

Vecka 18, tisdag

Havets hus. Studiebesök med lektion

Vecka 19, onsdag

Maritima utbildningar, information från SYV

Vecka 22, onsdag

Segling Westkust

Vecka 23, måndag

Flotte på Byfjorden

Vecka 24, onsdag

Avslutning och premiär

Ämnesinnehåll

Under hela terminen arbetar vi med temat på olika sätt i klassrummet. Den fasta punkten är teoretiska lektioner i Idrott och hälsa. Där planerar vi och utvärderar alla utomhusaktiviteterna som är utgångspunkten för undervisningen inom olika ämnen.

Bild

I ämnet bild har vi två lektioner på Bohusläns museum med konstpedagog i utställningen Glöd och stjärnor. I klassrummet Eleverna målar ett hav, placerar ut en ö och resonerar kring vad de ska ha med sig till en öde ö.

skapar vi ett gemensamt collage i pastell och gör enskilda och gemensamma bildanalyser. Kursplan – Bild:

  • Presentationer av eget bildskapande från idé och process till slutgiltigt resultat.
  • Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Verktyg och material för två- och tredimensionellt bildarbete. Hur dessa verktyg och material kan användas för bestämda syften.
  • Samtida konst- och dokumentärbilder samt konst och arkitektur från olika tider och kulturer. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Hur bilder kan kopplas till egna erfarenheter och företeelser i elevernas visuella kulturer. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders innehåll, uttryck och funktioner.
Bildcollage med maritimt tema

Collage i pastell med maritimt tema

Biologi

I ämnet biologi arbetar vi med området ekologi. Vi ser filmer från om sjön, havet och skogens ekologi. Vi tittar på närmiljön och de små och stora ekosystem vi kan hitta där. Aktiviteterna på Havets hus och vid Torskreven innefattar praktiska fältstudier och experiment. Kursplan – Biologi:

  • Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.
  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Dissekering av bläckfisk på Havets hus

Dissekering av bläckfisk på Havets hus

Engelska

I ämnet engelska ser vi dokumentär om plast i havet och jobbar vidare med tillhörande uppgifter. Vi söker information med ett källkritiskt tänkande och sammanställer en kort faktatext om skeppets historia. Kursplan – Engelska:

  • Åsikter, känslor, erfarenheter och framtidsplaner samt relationer och etiska frågor.
  • Talad engelska och texter som är instruerande, informerande, beskrivande, be­rättande, diskuterande, argumenterande och kontaktskapande – varje slag för sig eller i olika kombinationer – till exempel samtal, intervjuer, nyheter, reportage och tidningsartiklar.
  • Bearbetning av egna muntliga och skriftliga framställningar för att förtydliga, variera, precisera och anpassa kommunikationen efter syfte, mottagare och sammanhang.
  • Sökning och värdering av innehåll i muntliga och skriftliga källor av olika slag, utifrån olika syften.

Geografi och historia

I ämnet geografi arbetar vi med kartkunskap och lär oss mer om hur man upptäckte att jorden är rund. Vi kopplar även till historia om hur man navigerat och rest genom historien, bland annat vikingarnas resor, portugisernas navigationsskolor och nya upptäckter av världsdelar, Hansan och handeln med sill och salt. Kursplan – Geografi:

  • Kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen.
  • Kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling.

Kursplan – Historia:

  • Kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer.
undervattensfilm

Undervattensfilm av torskrev i Byfjorden

Idrott och hälsa

I ämnet idrott och hälsa har vi teoretiska lektioner varje vecka där vi planerar, förbereder och utvärderar alla aktiviteter inom projketet tillsammans med eleverna. Eleverna fördjupar sig om skutor, båtar, maritim historia och säkerhet ombord samt maritima föreningar med målet att presentera muntligt för andra i gruppen. Vi arbetar med teoretisk och praktisk orientering i havsmiljö med hjälp av sjökort samt ser filmer om maritim nedskräpning och miljöbelastning. Arbetsdagen och seglatsen ombord på T/S Westkust är praktiska moment med tydlig koppling till kursplan i Idrott och hälsa:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel, idrotter och andra rörelseaktiviteter, inom­hus och utomhus.
  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel såväl med som utan stöd av digitala verktyg.
  • Planering och genomförande av friluftsaktiviteter i skilda miljöer under olika årstider.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och dess tillämp­ning i praktiken.
  • Kulturella traditioner i friluftsliv och utevistelse.
  • Badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med hjälpredskap.
  • Planering och genomförande av olika aktiviteter utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa.
  • Samtal om upplevelser av olika aktiviteter och värdering av hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa.
  • Säkerhet och hänsynstagande i samband med olika aktiviteter.
Edshultshall

Studiebesök på Havets hus i Lysekil

Kemi

I ämnet kemi kopplar vi bland annat till filmen som ses på engelskan. Kursplan – Kemi:

  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, väx­ter och människokroppen.
  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frå­gor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och sprid­ning av miljögifter.
  • Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i män­ni­sko­­kroppen.

Matematik

I ämnet matematik lär vi oss bland annat om skala och beräknar avstånd på sjökort. Kursplan – Matematik:

  • Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.

Religion

I ämnet religion arbetar vi med olika kulturer, tillbedjan till gudar i både fornnordisk samt moderna religioner och livsåskådningar. Vi lär oss om hur olika politiska system styr miljöfrågor utifrån religion och tradition, nyetablering av företag och hur det påverkar hav och miljö där man inte har samma stränga regler kring utsläpp och kopplar därmed även till samhällskunskap. Kursplan – Religion:

  • Kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa.
  • Kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle.

Samhällskunskap

I ämnet samhällskunskap arbetar vi med hållbar utveckling och om hur vi kan nyttja havet hållbart, miljöfrågor, naturkatastrofer och utsläpp i haven. Vi lär oss hur det påverkar fisket samt hur Sverige och Eu jobbar för miljön i haven från politiskt håll och knyter an till ämnet geografi. Kursplan – Samhällskunskap:

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Slöjd

I ämnet slöjd är arbetsdagen på varvet kopplat till följande avsnitt i kursplanen:

  • Verktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Utvecklade former av hantverkstekniker och begrepp som används i sam­band med dessa
  • Jämförelser mellan olika slöjdmaterial utifrån deras kvalitet och påverkan på miljön, till exempel mellan natur- och konstmaterial, förnybara och icke för­nybara material.
  • Resurshushållning genom återbruk, reparation samt vård av material och före­mål.
Gösta Johanssons varv

Arbetsdag på Gösta Johanssons varv

Svenska

I ämnet svenska högläser vi böcker kopplade till det maritima temat. Skapar texter där eleverna får delge sina erfarenheter. Skriver dikter som gestaltar intrycken från de olika aktiviteterna. Vi får också besök av skolbibliotekarien. Kursplan – Svenska:

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera tex­ter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Sammanfattning av texter.
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.

Dikten Nej skriven av en elev efter studiebesöket vid torskrevet på Svenskholmen

Vi gick från bussen en ganska lång bit,

genom gräs, genom kyla och genom hundskit,

tillslut kom vi fram och besvikelsen var stor

“är det så här som torskar bor?”

 

En man med kostym och en täckt med skit,

de såg oss där borta och sen kom de hit,

de berätta om sill historia och skörbjugg,

det blåste som fan och man såg inte ett dugg.

 

Tillslut började de berätta om sälar som kräktes slem,

då bestämde jag mig för att nu fan går jag hem.

Ämnesövergripande arbete och utomhuspedagogik

Ovan beskriver vi varje ämne för sig kopplat till respektive kursplan vilket ger en fragmenterad bild av undervisningen. Vi strävar efter att ge eleverna en helhet och genom att ge oss ut i olika miljöer blir kunskapsinhämtningen på riktigt. I läroplanens kapitel 1 och 2 beskrivs skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Där lyfts bland annat att en viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang samt att vi ska förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Det har vi tagit fasta på och att lära in ute har flera fördelar. Här följer några exempel med utgångspunkt i läroplanens skrivningar:

  • Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter.
  • Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Genom utomhuspedagogik förändras elevgruppens roller. Att lära in ute ger möjlighet till att lämna gamla mönster som finns inom gruppen och nya förmågor ser dagen ljus. Genom uteaktiviteter ökar samarbetsförmågan och stämningen blir ofta lättsam. Mötet med andra människor med god förmåga att möta ungdomar och med mycket kunnande gör positiva intryck på elevgruppen.

  • Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
  • Läraren ska stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter.

Projektet genomförs i en grupp med elever med neuropsykiatriska diagnoser och anpassning, stöd och förberedelse är av största vikt. Vårdnadshavare involveras för att eleverna ska få en trygg och stimulerande upplevelse.

  • Läraren ska planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt.

Seglatsen och arbetsdagen på T/S Westkust innebär könsneutrala arbetsuppdrag och tillsammans löser eleverna uppgifterna, för arbetet på skutan är tungt och kräver flera personers kraft. Att lösa problem, vikten av att färdigställa och att inte ge upp är centralt och eleverna ser konsekvenserna av sin arbetsinsats direkt.

  • Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar
  • Skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö

Genom vårt tema får eleverna knyta an till olika föreningar och företeelser i samhället. I mötet med företrädare för olika föreningar uppstår förståelse och engagemang. Vi har öppnat dörrar och visat på social gemenskap genom ideellt arbete. Vi har slutligen en verksamhet inom skolan som vi vill nämna, vår fantastiska måltidspersonal som med samarbetsglädje bistått oss med god mat även utanför matsalen. Tack.

Vilket resultat våra insatser får på långsiktigt är svårt att säga. Vi sår ett frö som förhoppningsvis kan gro och slå rot.

Förslag på sidor