På Källan har vi som målsättning att låta trygghet, tydlighet, humor och glädje genomsyra vårt arbete. Vi vill visa respekt för varandra oavsett ålder, kön, religion, bakgrund etc. Vi arbetar utifrån ett lösningsfokuserat och salutogent förhållningssätt. I vårt arbete använder vi Bo Hejlskovs teorier om lågaffektivt bemötande och Ross Greenes modell för samarbetsbaserad problemlösning, CPS, som stöd i vårt arbete med eleverna. Det är viktigt att det är prestigelöst i personalgruppen och att det är ok att säga att man inte hanterar situationen just nu. Vi sammanfattar vår värdegrund i följande trivselpunkter som alla på Källan, elever och vuxna anstränger sig för att följa:

Visa respekt för andra genom att

• uppträda lugnt och vänligt
• lösa konflikter genom respektfulla samtal
• förstå att alla beter sig bra om de kan
• skämta på ett sätt som är roligt för alla
• se varje dag som en ny dag

Visa respekt för studierna genom att

• bidra till en god arbetsro på lektionerna
• vara aktiv och hjälpsam på lektionerna
• acceptera att olika människor har olika behov
• hantera dator och telefon så att de inte inverkar negativt på lärandet

Visa respekt för vår gemensamma miljö genom att

• hålla god ordning
• vara rädd om egna, andras och skolans saker

Vi har valt att beskriva det vi kallar ”Den gröna verksamheten”. ”Grönt” är sådant som fungerar och som ger energi till elever och personal:

• Hej på morgonen – oavsett hur eleven möter oss, så möter vi dem med ett ”hej” och gott humör. Vi tar ansvar för det vi kan påverka.
• Lösningsfokus – vi väljer att inte fokusera på problemen utan hur vi kan lösa dem på bästa sätt.
• Salutogent förhållningssätt- vi utgår ifrån det som fungerar och söker ”friskfaktorer”.
• Elevinflytande och delaktighet – elevernas önskemål och synpunkter tas till vara
• En skola som fungerar för mig- vi utgår från varje elevs behov och styrkor, intressen och drömmar
• Ett team med eleven – eleven är vår viktigaste samarbetspartner för att hitta lösningar
• Positiv förstärkning - Fokus på det som varit bra
• Lågaffektivt bemötande
• Stort intresse och djup förståelse för elevens oro och glädjeämnen
• Glädje och kreativitet

Collaborative & proactive solutions översatt till svenska som samarbetsbaserade och proaktiva lösningar

Bakgrund

Elever med svårigheter att möta sociala, emotionella och beteendemässiga förväntningar kan uttrycka dessa svårigheter genom att skrika, svära, slåss, bitas, sparkas, springa ut från klassrummet eller på annat sätt. Elever med dessa bekymrande beteenden är utmanande för att de har eftersläpande färdigheter som helt enkelt gör att de inte har förmåga att möta de krav som situationen kräver.

För att vi ska kunna lösa problem tillsammans med eleverna, observera, inte för eleverna, har den amerikanske psykologen Ross Greene utvecklat ett förhållningssätt som kallas Collaborative and Proactive Solutions (CPS) eller samarbetsbaserade och proaktiva lösningar. När vi arbetar med våra elever och det ofta blir problemsituationer och bekymrande/problemskapande beteenden behöver vi fundera över hur vi kan förstå situationerna och elevens beteenden. Vår förståelse för vad eleven gör och varför eleven gör det den gör spelar en avgörande roll för vårt bemötande mot eleven.

Ett grundantagande inom CPS är att människor gör rätt om de kan. Om en elev inte beter sig åldersadekvat i en situation beror det inte på att eleven inte vill. Tittar vi närmare på en elevs utmanande beteende kommer vi ofta upptäcka att det uppvisas i vissa specifika situationer. Då ska vi ställa oss frågan vad det är i dessa situationer som är för svårt för eleven. Utgångspunkten i CPS är nämligen att eleven inte utvecklat de färdigheter och strategier som krävs för att klara av just denna typ av situationer. Kraven överstiger elevens förmåga, och därför är det vår uppgift som personal att bistå eleven i utvecklandet av mer välfungerande strategier.

Nästa grundantagande inom CPS är att det bakom varje utmanande beteende finns ett olöst problem eller en outvecklad färdighet. Elevens outvecklade färdigheter ger oss ledtrådar om varför ett utmanande beteende förekommer och de olösta problemen synliggörs i svaren på frågorna: när, var, med vem och i samband med vad sker det utmanande beteendet?

Som personal är det vårt ansvar att söka svar på frågorna: när, var, med vem och i samband med vad och ta reda vad det är som besvärar eleven.

Observera: När vi utgår från att eleven saknar vissa nödvändiga färdigheter är det inte ett led i att ursäkta elevens utmanande beteende, det handlar om att förklara beteendet.

Genom att förklara beteendet utifrån bristande kognitiva färdigheter och olösta problem får vi möjligheter att hjälpa eleven att utvecklas.

Avslutningsvis är ett viktigt grundantagande inom CPS att konsekvenspedagogisk metod inte är effektiv. Främst för att ett sådant förhållningssätt varken tar hänsyn till elevens bristande kognitiva färdigheter eller dess olösta problem. Det utvecklar heller inte elevens förmåga att lösa sina problem.

I arbetet med CPS utgår vi från att de utmanande beteendena eleven använder/uppvisar är elevens nuvarande strategier för att hantera för högt ställda krav. Avsikten är hela tiden att hjälpa eleven att ersätta de problemskapande strategierna med mer välfungerande.

ALSUP

Assesment of lagging skills and unsolved problems, på svenska: bedömning av eftersläpande färdigheter och olösta problem, används för att vi skall specificera de eftersläpande färdigheter och olösta problem som finns.

Vuxna kan hantera olösta problem på tre olika sätt. Inom CPS pratar man om att det finns tre olika planer som man kan hantera problemen utifrån. Plan A innebär att den vuxna driver igenom sin vilja. Plan A skall man bara använda för olösta problem som innebär en direkt fara för eleven själv eller någon annan. Om ett barn t.ex. är på väg att springa ut framför en bil så måste vi stoppa barnet även om det kommer att leda till att barnet får ett utbrott. Plan C innebär att man lägger kravet åt sidan tills vidare eftersom man inte kan arbeta med alla olösta problem samtidigt. Det kan t.ex. vara att man inte kräver att eleven skall låta bli att svära eller att man låter eleven gå före till matsalen för att slippa stå i kö. Plan B används för de olösta problem som man vill arbeta med i nuläget. Arbetet sker tillsammans med eleven enligt modellen nedan.

Plan B-samtal

Metoden består av tre steg: empati, definiera problemet och invitation. Syftet med metoden är att ta reda på vad som besvärar eleven i de situationer där de utmanande beteendena uppvisas. Målet med metoden är att hjälpa eleven att hitta alternativa strategier att använda sig av i de situationer där kraven blir för höga.

1.Empati
Målet är att få fram så mycket som möjligt om vad det är som orsakar att situationen blir svår för eleven. Det första vi behöver göra är att skapa oss en så bra förståelse som möjligt för hur eleven upplever de situationer där de störande beteendena uppvisas. Enklast är att observera situationen och därefter prata med eleven om det som hänt. Kortfattat handlar det här steget om att visa nyfikenhet för elevens upplevelser, tankar och känslor utan att vara värderande. En del elever kan ha svårt att sätta ord på sin bild av situationen, därför är det vårt ansvar som personal att skapa så bra förutsättningar som möjligt för eleven att göra sig förstådd. Det viktiga är att vi som personal visar att vi är genuint intresserade av elevens perspektiv och att vi utgår från att eleven gör så gott eleven kan. Steget innehåller vanligtvis reflekterande, lyssnande och klargörande frågor, samlande av information relaterad till det olösta problemets vem, vad, var och när. Fråga barnet om vad han/hon tänker mitt i det olösta problemet och varför problemet sker under vissa omständigheter men inte andra. Det är viktigt att inte lämna empatisteget förrän man är helt säker på att man fått fram alla faktorer som gör situationen svår för barnet och man avslutar med att låta barnet prioritera vilken angelägenhet som påverkar barnet mest.

2.Definiera problemet

Det här steget innebär att vi som personal sätter ord på vår syn på problemet, utan att skuldbelägga eleven och på ett sätt som är begripligt för eleven. Det centrala här är att det blir tydligt för eleven vad som är de vuxnas bekymmer. Oftast handlar det om hur problemet påverkar eleven själv eller andra människor.

3.Invitation
Det sista steget går ut på att bjuda in eleven till att vara medskapare av den lösning som ska råda bot på problemet som vi definierat tillsammans. Som personal kan vi inleda med att sammanfatta problembeskrivningen och i det vara noga med att få med bådas perspektiv. Sedan initierar vi samarbetet genom att säga något i stil med: Jag undrar om det finns ett sätt för oss att lösa det här…har du några idéer? Genom att låta eleven börja visar vi intresse för elevens förslag.
Observera: när vi löser problem tillsammans med elever är det viktigt att vi inte tror oss vara de som har ensamrätt på lösningarna. Inom ramen för CPS måste vi försöka att inte bestämma lösningen i förväg, för då går hela samarbetsmomentet förlorat. Enligt Greene är definitionen av en bra lösning den lösning som båda är överens om, vars genomförande är realistiskt och som dessutom är ömsesidigt tillfredsställande.

Bakgrund

Affekt är ett annat ord för känslolägen. Utgångspunkten är att vi vill skapa optimala förutsättningar för att eleven skall lära känna sina känslor och kunna ta kontrollen över sig själv i en jobbig situation. Det finns ett antal grundläggande affekter/känslor som finns från att vi är små barn: glädje, överraskning, ilska, ångest, fruktan, ledsenhet, skam, leda och avsky.

Lågaffektivt bemötande på Källan handlar om att vi som personal bemöter eleverna på ett sätt som inte ökar deras affekt, samtidigt som vi har koll på oss själva så att vi inte reagerar med kraftfulla affekter. Affekt är något som smittar. Grundtanken är att om vi som personal är lugna och trygga så blir eleverna lugna och har lättare att känna trygghet. På Källan pratar vi om att vi har ett ”affekt-ansvar”. Det innebär att vi förebilder för våra elever och att vi är medvetna om hur vi själva påverkas av olika reaktioner. Därför har vi varje dag reflektionstid där vi går igenom hur vi hanterar olika situationer på ett lågaffektivt sätt och vem som gör vad.

Ett exempel: ”Pedagogiskt kaffe”. När någon i personalen på Källan känner att den är i en situation där känslorna riskerar att ta över kan man be sina kollegor om att få gå och ta kaffe. Det är en överenskommen signal om att man vill bli avlöst. Vi kan också ibland behöva uppmuntra varandra om att ”Gå du och ta lite kaffe!” i en affektladdad situation.

De olika affekterna kan upplevas mer eller mindre kraftfullt, man kan vara lite ledsen eller väldigt ledsen. Alla affekter kan bli för mycket och svåra att hantera. Man kan bli så glad att man biter sin mamma, drar sin klasskompis i håret eller på annat sätt förlorar självkontrollen. Kraftig affekt, blir genom detta, inte bara en situationsbestämd belastningsfaktor, utan är utlösande för en hel del bekymrande beteenden. Ingen slåss om man är lugn, utan för att man är upprörd, i affekt.

I förhållande till problemskapande beteende är det därför inte affekterna i sig som är intressanta, utan hur våldsamt de upplevs och hur de smittar.

Om barn blir glada av att uppnå någonting blir vi glada tillsammans med barnet och båda upplever den delade glädjen, om barnet blir ledset pratar vi med ledset tonfall ”affektiv intoning”. På samma sätt speglar barnet våra affekter.

När vi är stressade har vi svårare att avskärma oss affektivt och blir påverkade av andras affekt.

Ett effektivt sätt att begränsa problemskapande beteende i form av utåtriktat beteende är att se till att man inte ökar barnets affekt och därefter använda sig av affektsmitta för att dämpa barnets affekt. En grundregel är att vi alltid ökar barnets affekt om vi är stressade, pratar för mycket eller kommer in i ett rum med för mycket energi.

Belastningsfaktorer som ökar affektintensiteten

• Kravsituationer – Göra skoluppgifter, sitta på stolen, vara tyst, räcka upp handen, är krav som elever av olika anledningar kan ha svårt att leva upp till, detta ökar oron och affektintensiteten.
• Konflikter – Två personers (vuxen- barn, barn-barn etc) ökade affektnivå.
• Skäll – Brukar starta en affektiv reaktion, föreställ dig hur upprörd du blir om din rektor /chef skäller på dig.
• Att inte förstå – Innebär en frustration som ökar affektintensiteten.
• Plötsliga oljud – Innebär överraskning eller chockupplevelse.
• Plötsliga ändringar – Upplevs som oerhört frustrerande för människor med minskad flexibilitet.

Farligt eller jobbigt beteende

När man arbetar lågaffektivt är det viktigt att skilja mellan jobbigt och farligt beteende. Farliga beteenden måste stoppas omedelbart och jobbiga beteenden kan man arbeta med på ett mer långsiktigt sätt samtidigt som eleven får möjlighet att lära sig strategier. (Jämför ”planerna” under CPS)

Beteenden hos eleven som är jobbigt men inte direkt farligt

Detta beteende behöver vi kanske inte handskas med direkt utan hitta strategier för att ändra.

• Olydnad
• Glåpord och fula ord.
• Att bita sig i handen
• Att neka aktiviteter och uppgifter

Beteenden som är farliga antingen för eleven som har beteendet eller någon annan måste vi handskas med direkt:

• Slag
• Sparkar
• Bett
• Att slå huvudet hårt in i väggen
• Att skära andra eller skära sig själv

Hantera farligt beteende

När vi på Källan måste stoppa ett farligt beteende förklarar vi alltid för eleven att ”Nu måste jag stoppa dig, för det du gör är farligt för dig, oss och andra elever”.

För att inte öka elevens affekt är det viktigt att tänka på följande:

• Vi behöver bemöta eleverna på ett sätt som inte ökar deras affekt samtidigt som vi behöver ha koll på oss själva så att vi inte reagerar med kraftfulla affekter.
• Reagera lugnt och behärskat
• Undvik ögonkontakt
• Undvik beröring
• Respektera det personliga utrymmet
• När du känner behov av att gå framåt ska du gå två steg baklänges
• Ställ dig aldrig mitt emot en elev i affekt
• Sätt dig
• Prata lugnt
• Undertexa
• Lugna
• Ge dig
• Byt personal
• Vänta

I en kaos-situation är det viktigt att:

• Vänta ut situationen - ofta räcker det att få ut andra så det blir utrymme och lugn
• Undvik beröring med spända muskler
• Slappna av om någon tar tag i dig
• Och i nödsituationer, där du måste ta tag i någon - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet
• Släpp aktivt efter några sekunder
• Se till att undvika smärta, smärta ökar stressen
• Ha en väl kommunicerad handlingsplan där eleven är delaktig i hur vi hanterar farliga situationer tillsammans

Källan är en särskild undervisningsgrupp som är indelad i fyra arbetslag. Ett arbetslag som jobbar med elever i årskurs 4-6, ett arbetslag som arbetar med elever i årskurs 7-9 och ett arbetslag som arbetar med elever som har problematisk skolfrånvaro i årskurs 4-9 och ett uppsökande team som möter elever utanför skolan. Upptagningsområdet är hela Uddevalla kommuns kommunala grundskolor. Eleverna på Källan har kvar sin plats på sin grundskola men har under en tid sin undervisning på Källan. Avstämning med hemskolan görs minst tre gånger/läsår för att delge elevens utveckling. Källan har sina lokaler i anslutning till två grundskolor, Äsperödsskolan och Västerskolan och delar matsal och specialsalar med dem. Källans lokaler ligger i annex med egen skolgård lite vid sidan av de större skolorna. Alla elever erbjuds att äta frukost på skolan. Lunch äter vi i den egna elevgruppen i matsalen och det finns möjlighet att få anpassad kost.

Personaltätheten på Källan är hög. Förutom lärare finns det resurspedagoger i personalgruppen. Varje elev har två mentorer. Källan har ett elevhälsoteam bestående av enhetschef, skolsköterska, kurator, och speciallärare/specialpedagog. Vid behov finns också tillgång till skolpsykolog och studie- och yrkesvägledare. Elevhälsoteamet arbetar både med att handleda skolans personal och direkt med elever.

Källan har ett utvecklingsarbete som innebär att ett uppsökande team skapats för att arbeta med de elever som anses ha längst väg tillbaka till skolan. Efter en inledande kartläggningsfas finns det möjlighet till olika typer av insatser, beroende på vad som anses mest gynnsamt för eleven. Man kan arbeta för en återgång till en hemskola eller till en av grupperna internt på Källan.

På Källan har all personal fått fortbildning i och arbetar aktivt med lågaffektivt bemötande och samarbetsbaserad problemlösning. Alla elevers skolanknytning kartläggs genom ett formulär för eleven och ett för vårdnadshavare. Varje elev har en måltavla som elev och mentorer arbetar fram gemensamt utifrån kartläggningen. Strukturerad social färdighetsträning utifrån individens behov är en viktig del i arbetet. Pedagogerna har ett mycket tätt samarbete med vårdnadshavare. Varje vecka rapporterar pedagogerna positiva händelser till hemmet via telefonsamtal, mail eller sms. Utvecklingssamtal hålls tre gånger/läsår. Vid utvecklingssamtalet överlämnas ett framgångsbrev som beskriver elevens styrkor och positiva utveckling. När en elev är frånvarande från skolan skickas sakna-sms eller sakna-samtal omedelbart och vid längre frånvaro skrivs saknabrev.

Undervisningen utgår från ett tydligt schema. Varje morgon går pedagoger och elever tillsammans igenom dagens schema. Schemat tydliggörs med bildstöd. Varje lektion har en arbetsgång som skriv upp på tavlan. Grupperna är små och under lektionstid finns det minst två, ofta tre pedagoger i gruppen. Lektionerna är uppdelade i kortare moment och det finns möjlighet till strukturerad återhämtning däremellan. Passen tydliggörs med time-timer så att det tydligt framgår när momentet är slut och när nästa moment börjar. Mellan varje lektion har eleven rast med pedagoger närvarande.

Alla elever har individuellt material i de olika ämnena utifrån sin kunskapsprofil.

Klassrummen är inredda för att minska intrycken med avskalade väggar och ljuddämpade möbler. Eleverna har avskärmade arbetsplatser och i flera klassrum finns det större bord för gemensamt arbete. Det finns tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, i form av bland annat Time Timer, bildstöd, motoriska hjälpmedel såsom stressbollar, sittdynor och fidget cubes m.m.

Alla elever i kommunen har tillgång till datorer (Chromebooks). Möjlighet till inlästa böcker finns via Inläsningstjänst och i digitala läromedel.