På Källan liksom på övriga delar av Uddevalla kommuns grundskolor, använder vi oss av ett salutogent förhållningssätt. I detta veckobrev kommer detta förhållningssätt, som också finns i Källans kompetensgrund, presenteras.

I kommande veckobrev beskrivs sedan vanliga utmaningar barn och ungdomar kan ha, som utöver det salutogena förhållningssättet också är relevanta att förstå för bästa bemötande av våra elever. Vi behöver alltid ha en balans när det gäller att titta både på friskfaktorer och riskfaktorer, för förståelse liksom bemötande och därigenom skapa en grund för att främja bästa möjliga utveckling.

Syfte

Det salutogena förhållningssättet innebär att man fokuserar på positiva aspekter av en elev och hens omgivning och syftar till att främja elevers hälsa och skolresultat. Genom att fokusera på vad som fungerar och vad som får eleven att må bra hittar vi strategier för att fortsätta utvecklingen i positiv riktning.

Upphovsmannen Aaron Antonovsky

Namnet på teorin är skapat av latinska salus som betyder hälsa och grekiska genesis som betyder ursprung. Således hälsans ursprung. Motsatsen är det patogena förhållningssättet som undersöker anledningen till att individer blir sjuka. Antonovsky vände på steken och undersökte hur människor trots olika typer av kriser håller sig friska. Slutsatsen av studierna blev att individer som genom sättet att hantera yttre påfrestningar utvecklat en stark känsla av sammanhang mådde bättre än de som hade en lägre känsla av sammanhang. Ett begrepp som brukar användas för Känsla Av Sammanhang är KASAM.

KASAM utvecklas genom:

• Begriplighet
• Hanterbarhet
• Meningsfullhet

Begriplighet

Skapas genom en förutsägbar skoldag. Eleven får reda på vad som skall hända och vilka förväntningar som finns under dagen. Vi undviker överraskningar.

Hanterbarhet

Strukturer som underlättar genomförande av aktuell uppgift skapas, tillsammans med planer och strategier för att möta motgångar. Detta ger en balans mellan yttre krav och inre resurser.

Meningsfullhet

Delaktighet hjälper till att skapa meningsfullhet som i sin tur syftar till att skapa ett känslomässigt engagemang inför olika uppgifter. Var och en skall genom omgivningens stärkande ord uppleva en känsla av att just de är betydelsefulla och genom uppgifter känna meningsfullhet.

Coping

Hur vi hanterar våra liv och vilka resurser vi har för att hantera det kallas för copingstrategier, vilket skolan spelar en viktig roll för att skapa både för att hantera vardagen här och nu, liksom inför framtiden. I kommande veckobrev kopplas fler strategier till olika utmaningar.

Främja

Allt vi gör i syfte att skapa glädje, trivsel och trygga miljöer ökar känslan av sammanhang. Att se varje elev och kollega skapar en känsla av att vara behövd, genom individuella samtal, ett gott pedagogiskt ledarskap, liksom att guida varje elev till en god studieteknik.

Förebygg

Att tidigt identifiera risker för elever och oss själva. Genom detta utveckla tydliga strategier och mål för att fånga upp den som dippar genom individanpassade strategier i tät kontakt. Genom att lära känna individernas respektive utmaningar, kan man förebygga mycket som inte blir så konstruktivt eller positivt för våra elever.

Åtgärda

Vi utvecklar strategier för att snabbt uppmärksamma när det förebyggande och främjande arbetet inte varit tillräckligt. Tillsammans med elev och vårdnadshavare för vi samtal om friskfaktorer och riskfaktorer och utarbetar en plan för att komma tillbaks till trygghet, glädje och en gynnsam inlärningssituation.

Källan specifikt

På Källan arbetar vi med Bra-samtal/brev som syftar till att förstärka och förmedla det positiva för/hos eleven och det som fungerar. Tanken är att detta ska stärka eleven, öka sannolikheten för att eleven blir stärkt hemma, liksom känner allmän uppmuntran och på sikt kan utveckla en stärkt elevidentitet och tilltro till sin egen förmåga.

Vi jobbar även med vad vi kallar för framgångsbrev, där vi inför ett utvecklingssamtal väljer att lyfta den positiva utveckling som eleven gjort sedan senast och får till ett samtal utifrån det. Även detta syftar till att stärka elevidentitet, betona det positiva och skapa en arbetsallians med elev och vårdnadshavare för en fortsatt positiv utveckling. Det finns exempel här.